emma

vaknar upp & känner hur hela världens snurrar. i själva verket är det bara mitt huvud. får ett sms av mamma. hon påminner mig om att det är första advent. jag börjar grina. vilken dag..
ångest över gårkvällen som började kanon & slutade alldeles för tidigt i min egna säng. alla var fulla igår. för fulla.
temafest med champangefärgad blåsa, röda läppar & skumpa.
vaknade upp kring 3 inatt efter min lilla tupplur, bättrade på sminket, satte på mig klackarna & löpte ut genom dörren i panik över att jag sovit bort hela kvällen. jacke löper efter & ger mig tre anledningar till varför jag är dum i huvudet.
1. det är svinkallt ute
2. tjejer bör inte gå själva mitt i natten
3. alla uteställen är stängda

en övertaggad emma med panik över att hon sovit bort en festkväll & totalsumpat kanske världens finaste kille behöver fler anledningar för att stanna hemma.
så vandringen fortsatte, i armkrok med jacke, in mot stan med hopp om att festen skulle vänta på mig... klart den inte gjorde. stan var död, kall & snöig. festen var över, kvällen var över & jag kände mig sämst.
killen med lockigt hår & bräda under fötterna dyker nog inte upp igen. bruden sover ju bara?

annars så har jag mått röv hela dagen & känt mig som världens ensammaste. jag har inte ens en adventsljusstake & alla jag vill ha hos mig är någon annanstans. jag har bråkat med katten hela dagen. jävla skitadvent
jag vägrar. jag firar en annan dag