emma

så sant som hon sa det, min kära vän. ibland, när man skulle göra vad som helst för att vara vart som helst i världen bara man slapp befinna sig i lilla staden. min semestermånad har varit upp & ner, en jävla bergodalbana med skratt och tårar som jag verkligen inte var förberedd på. trodde bara att jag skulle glida in på en räkmacka och skratta tills flyget tog mig tillbaka till oslo igen. men så blev det inte, det är ju trots allt skellefteå så lite drama får man ju räkna med. jag är helnöjd ändå. har haft så förbannat kul.  även dom stunderna här hemma då jag legat i soffan och deppat emellanåt över något eller någon skulle jag inte vilja byta bort just nu. hela smörjan av skit och tankar som för ögonblicket fick mig dum i huvudet gick trots allt till det goda tillsut.  jag har jag lyckats med det jag behövde lyckas med. för min egen skull. nu lämnar jag resten till livet, ödet och allt annat som har någon slags makt över hur tiden utvisar saker och ting.

det är måndag. 1 vecka kvar to go och jag längtar så jävla mycket tillbaka till kära oslo. samtidigt som jag får ångest över att dra ifrån just nu. "lite för tidigt" tänker jag ibland, men ändrar mig snabbt till att det kanske istället är "lite för sent". drar sen slutsattsen, det är som det är, kanske är det lagom.
nu ska jag laga mat, dra ut till stugan, ta på mig en flece, tjocksockar och be mamma göra en inbakt fläta. spela lite krocket med syster och trängas i mamma å pappas dubbelsäng framför en film. gå till hästhagen och gosa, springa barfota på grusvägen och sova på vinden. vara barn ett litet tag, det är inte ofta man hinner det.
hör av er och styr upp min vecka, tiden springer iväg!

mollys och allstar slår ihop och kör skellefteås första sommaronsdag och alla mina flickvänner tackar nej.
är dagen kommen, dagen då jag kastar all min stolthet i soptunnan och går ut själv???? känns tveksamt må jag säga men vill man dansa så vill man, ikke sant?

vaknade upp i stugan. i "mitt och lisas" rum i stugan som mamma så himla mysigt inrett. sådär fint gammaldags med spetsgardiner, järnsängar och tapeter som man skulle kunna tro var 100 år gamla.
vid våra sängbord står varsin liten blombukett som mamma plockat kvällen innan för att vi skulle ha något fint att vakna upp till. jag har världens bästa mamma. och pappa, även om han sällan står för sånnadär överdrivet gulliga gester.
pappa fick en ny frisyr och sen drog vi och åt räkmacka i stackrönnan. la familia. lite loppis och sen hemfärd. jag och lisa fortsatte dagen på myrorna där vi fyndade lite småtjaffs och sen vidare till kupis lagomt till spöregnet.
väl hemma blev det dusch, koffta och soffan. finns det något mysigare än att bara ligga i ett tyst rum och lysstna på regnet?
amanda och emma gjorde mig sällskap ikväll och nu är det läggdags. onsdag imårn och vi vet ju alla vad det innebär !

där stora problem känns små. ta mig till qadis och deras svettiga källare där man skiter i allt och alla.
slippa tänka på vänner som bråkar och personer som krossar ens hjärtan av att bara finnas.

nu ska jag krypa ner under mitt sommartäcke. sådär lagomt tjockt att det blir varken för varmt eller för kallt. vakna upp, planera min dag, min vecka och sist men inte minst, ha kul. sådär kul som jag förtjänar att ha på mitt livs hittills längsta uppehåll från storstan

livet e gött och ska nånting sabba det så får det tammefan vara något större